Imorse drömde jag om ansökan till PHS och att Hans Delling var den som skulle hjälpa mig komma in. Jag red en stor mörkbrun valack som liksom levde sitt eget liv, ja hästar lever såklart alltid sina egna liv, men den här var lite människolevande på något vis. Fråga mig inte varför man skulle rida som antagningsprov, så var det bara. Kommer ihåg att det var en terrängbana vi skulle rida, i ström, och en av mina "konkurenter" var någon som red på ÅRKs gamla ridskoleponny Nalle... Jag var även ute och sprang mina två kilometer också, UNDER tio minuter. Så jag kom in... Tror jag i alla fall.
Funderar på vad som står skrivet i stjärnorna för mig. Kommer jag att passa på Polishögskolan? Ska jag satsa på att utbilda mig till Hundinstruktör istället, mer nu på en gång? Jag vet ju vad jag vill jobba med inom polisen... Kan liksom inte få fast om jag verkligen passar som polis, är det yrket för mig eller är det hundförare i allmänhet jag ska bli? Argh, gud att allt ska vara så svårt.
Vad hade mamma sagt åt mig att göra?
1 kommentar:
Gå efter din magkänsla, hur känns det i den? - och vad vill Du? Känn efter i lugn och ro...Vill du bli polis klarar du det!
Annars kommer det att visa sig med framtiden, tror du inte?
Önskar dig samtidigt ett Gott Nytt År! Kramar Camilla
Skicka en kommentar