Maria och jag bytte hund en liten stund, alltid lika roligt att prova en annan hund och det gick riktigt bra. Jag var "aktivare" i mig själv och det fick igång Nitro, medans Maria har ett annat tålamod med att vänta ut skällmaskinen Ebba, så det passade jättebra. Så det var roligt.
Filmen blev OK - inte lika bra som min klickerfilm (damn, i'm bitter) men helt okej.
Nu sitter jag och äter min morgongröt och dricker mitt kaffe. Stella överväger att äta frukost och Chilli har kastat i sig sin portion redan och vill gå ut... igen! Jag ska plocka ihop mina saker, sminka mig och sen ska jag sitta och bryta isär frolic-bitar (kul va!) Innan vi åker till kursen så måste jag förbi jobbet och hämta min förkastade mobiljävel som var fräck nog att stanna kvar i mina arbetsbyxor igår.. (sån jävla stil!)
Sen Sara, så måste jag bara säga det här. "Han är som vatten på bakfyllan - man får inte nog" Du har smittat mig med din lilla mania över den här killen.
När jag hör "Don't bring flowers after I'm dead" så drabbas min kropp av ofrivilliga spasmer och det är fysiskt omöjligt för mig att sitta stilla! "Hurtful" ska vi inte ens diskutera.
Jag sitter nu och försöker lägga upp ett klipp min favoritlåt, men min ctrl-v knapp vill icke fungera.. Oj, gud vad jag hopppade till. Stella får ett utbrott i köket. Jag tänker bara anta att det gäller hennes frukost, som hon inte vill stoppa i sig och lämnar till Chilli. Vilket resulterar i att Chilli blir vettskrämd då Stella kommer flygandes in från sängen...
Ni måste titta på länken!
www.youtube.com/watch?v=gM9jZAVQ7s4&feature=related
www.youtube.com/watch?v=gM9jZAVQ7s4&feature=related
(jag har lagt in den manuellt, så då förstår ni hur bra den är va!)
:-)
Nu ska jag titta om min katt lever, sen blir det kurs hela dagen! SÅ jävla roligt ska det bli.
3 kommentarer:
Jag var alldeles nyss inne på sidan där sorgen bearbetas främst.
Mycket, mycket personlig. Och sorglig. Bilder från en svunnen tid. Personliga för Er. Tidtecken för mig.
Livet är inte rättvist.
Hur gå vidare efter en sådan enorm personlig förlust?
Om inte tiden läker såren så kanske tiden i alla fall gör såren mindre smärtsamma. Det är i alla fall min erfarenhet.
En programserie som jag kom att tänka på; Din släktsaga:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=7809
En stund på jorden, Cornelis Vreeswijk:
http://www.youtube.com/watch?v=SjDNilxooE4
men visst är han bara såå bra!
man får helt enkelt inte nog:)
han är som vatten på bakfyllan som du säger. helt otrolig!
Skicka en kommentar