Godmorgon godmorgon...!

Miracel och Jag i söndags.

Vädret är inte jätteroligt. Det är mulet och småregningt. I don't like it.

Jag gick upp en timme tidigare för att hinna ut på en riktig långprommis med Stella innan jag drar till jobbet. Men så hade jag fått ett mail om att Anna tar henne idag, underbart. Så nu har vi varit ute på en liten morgonpromenad och nu liger Stella i soffan och tar en liten tupplur. Jag sitter och tittar på radio på TV och käkar frukost, dricker gott kaffe och myser.

Igår slutade jag två timmar tidigare för att hinna hem till ett möte som kallas samman av några av grannarna. Fick höra att det hade med katterna i området att göra. Eftersom jag äger ett sådant litet monster kände jag att det var värt att jag faktiskt dök upp.

Så halv sju gick jag och grannen Kerstin dit för att lyssna på vad folk hade att säga. Det visade sig att två par grannar hade klagomål på kattbajs någonstans i trädgården. Det bor ca 5 katter på våran gård. Jag som äger en av dem tar självklart på mig ansvaret.

Men några av grannarna var inte redo att lyssna, alls! De hade med sig lagar, regler och det ena med det tredje. Men det enda som stod där var att katter som är ute ses som vilda djur och det finns inga regler om var de får vistas. "Ja men då får vi väl skjuta dom också" utbrast kvinnan som satt bredvid mig. ÖÖÖHHH?! Sen när får du skjuta vilda djur din jävla skata?

Hur som helst, försökte understryka att vad som står i alla lagar och regler är väl inte vad som är väsentligt, utan hur vi som grannar kan komma överens och se till så att alla är nöjda. Jag sa helt enkelt rakt ut att jag inte tänkt på att min katt skiter öppet, utan att hon går undan. Men att jag ska tänka på det och ge mig ut på bajsjakt och plocka upp efter henne. Blir det dessutom problem i fortsättningen, så kom till mig och de andra kattägarna direkt istället. För det är aldrig någon som har påpekat för mig att detta har varit ett problem, men istället blir det så att de arga grannarna har eggat upp sig som fan och sitter nu på detta "möte" och pratar i min på varandra. Jag fick inte ens prata färdigt, jag är yngst i grannskapet, men den enda som kunde bete sig moget. Jag har aldrig varit med om något liknande.

Två stycken började helt plötsligt gapa på varandra om varför kvinnan flyttat ifrån sin gamla lägenhet. Om att hon ljög varför hon flyttade... Öh, varför i helvete skulle det höra hit?

Förstår inte hur folk tänker ibland. Det var verkligen som att sitta i grundskolan igen, med ett gäng fjortisar som stör sig på något, ingen får prata till punkt, folk går till personangrepp men aldrig har någon påpekat problemen för de som de rör, utan bara pratat ihop sig bakom ryggen. Totalt onödigt och barnsligt.