Varför förstöra en bra relation?

När man jobbar i butik som har en del "stamkunder" så blir det så att man får sina favoriter... och sina hatobjekt. Men vad gör man när gränsen mellan kund och säljare går så långt över gränsen att man inte ser den längre? You are so past far the line you can't see the line... The line is a dot to you! (Joey, Vänner) Ja, vad fan gör man då? Hur beter man sig då?
Jag har såklart mina favoriter då, detta handlar om två specifika. Vi kan kalla dem aussieboy och kvällshandlaren. Är inget konstigt alls, bara två medelålders män som kommer in rätt ofta, handlar, man snackar lite, typ bara om butiken och vad de köper och lite blabla. Inget personligt. Jag är trevlig, inget mer än så. Bara vanlig...
Aussieboy var först. Snackar bara engelska, vi tjötar bara som vanligt, skojar lite. Helt plötsligt så har Aussieboy bjudit mig på lunch. Öh, Elin står i kassan med hakan nere vid knäna. Tar det som ett skämt och försöker skoja bort det. Men värre blir det, nu så kan jag knappt vistas i närheten av Aussieboy längre, jag vet inte hur jag ska bete mig. Han vill bjuda mig på middag, "skämtar" om hur söt en säljare får vara och yatayatayata.
I fredags så gick Kvällshandlaren över gränsen. Var länge sen jag såg honom så när vi sågs i butiken så blev det att vi pratade lite. Kom in på snatteri och hur pinsamt det är att vuxna människor snattar småsaker, bara för spänningens skull. Jag pratade om situationen att behöva meddela frun, som sitter hemma och väntar på en, att man blivit anhållen. Då vänder Kvällshandlaren på steken och börjar prata om att han är ensam. Inte har hittat någon att leva med.. Tiden går så fort och bla bla bla. Där står jag med jackor och galgar i nävarna och vet inte hur jag ska bete mig. Hur svarar man på det? Ja, du har väl ditt på det torra förstår jag? fortsätter han. Jag, mer singel än någonsin, blåljuger såklart. Men det hjälper inte. Han fortsätter snacka om att han lever ensam, och avslutar med att ja, om jag skulle bli ensam någon dag så får jag höra av mig.
Där tog det stopp totalt för mig. Kom inte på något att säga. Vad gör man i den här situationen egentligen?

Jag vet inte om min artighet eller trevliga beteende har setts som flirtande hos Aussieboy och Kvällshandlarn, men jag tycker ändå att det är att gå över en gräns. En parantes kan dessutom vara att jag är 21 och Aussieboy och Kvällshandlarn är närmare 50. Men inte hindrar det dem.

Varför ska det alltid bli så här? En trevlig, proffesionell, artig relation, mellan två människor, blir förstörd av att relationen måste till ett annat steg. Nej, usch. Det här är inte alls roligt.