Pappa och jag tog tag i våran stora utmaning nästan direkt och jag var såklart tvungen att ta en före-bild först! Det var inte jättesoligt under dagen, vilket egentligen nog var ganska bra - annars hade vi svettats ihjäl. På den här lilla biten av åker odlade vi potatis, m.m. i massor för kanske 10 år sedan, när vi barn var små och vi bodde i Hajom över somrarna. Nu var det ett par år sedan sist och landet har stått ekande tomt utan potatis. Övervuxet med bland annat lupiner har det varit och de rötterna satt rejält ska jag tala om för er!
Han hann inte göra mycket annat än att slänga in sin väska och byta stövlar, sen var det dags att börja jobba :P Vi bestämde oss för att göra landet fram till granen på bilden, och utöka om det behövdes senare. Sen fortsattes det med mer finrensning där vi ville ha morötter och lite mindre fröer. Potatisen får klara sig med lite grövre rensning :P
Hundarna somnade som stockar och Freja sov hos mig hela natten.
På söndag morgon vaknade vi av att solen sken och inte ett moln på himlen så långt ögat kunde nå. Helt ofattbart härligt och det blev frukost utomhus i solen. Sen var det bara att kämpa vidare med finrensning och efter ett tag var det äntligen dags att börja plantera. Var hur varmt som helst och vi stod i linne och bara överkroppar och jobbade. P och pappa ägnade sig åt potatisen och jag satte rödbetor, morot, lök, dill och sockerärtor.
Satt och solade och läste i solen, beskar några buskar och hann med lite slalomträning med tjejerna och sen var det nästan dags att städa ut stugan och åka hemåt.
Grymt trötta när vi kom hem och träningsvärken är ofattbar idag... Men när potatisplantorna sticker upp om ett par veckor så är det värt det ;-) 
3 kommentarer:
Låter supermysigt!! även om de där med trädgårdsarbete inte är min grej riktigt;) hehe
Alltså vad härligt det låter! Och sol och värme, det längtar vi efter här i norr...för idag snöar det och man vill helst bryta ihop...:-( Ha det bra!
Finaste potätelandet i världshistorien! :-)
Skicka en kommentar