Göteborgs vackraste utsikt.

Jag förstår inte hur det är möjligt att bilmekaniker får någonting gjort! ... och att det blir rätt gjort råga på. Jag stod och såg mig omkring inne i min mekanikers garage och förstod inte hur han någonsin kan fått ihop en bil igen. De strör delar omkring sig, från olika bilar, lägger på golvet, i omärkta lådor, ja gud vet var. Och på något sätt så får de ihop alla delarna där de ska vara. (förhoppningsvis iallafall)
Jag har fått på ett nytt hjul istället för mitt reservdäck igen, nu kan jag äntligen köra bil utan att ha dåligt samvete - sjukt skönt.

Jag o Stella tog med oss Maria o Link och åkte ner till Tippen, där Stella naturligtvis har tagit årets första dopp tillsammans med Link. De har till och med lekt idag, och inte bara gruffat och bråkat med varandra. De har dessutom varit oooofattbart lydiga. Jag och Maria bara stod och gapade när hundratusen hundar (nästan faktiskt), människor, hästar, cyklister, joggare etc. kunde passera oss eller vara i närheten utan att vi tappade kontrollen över våra lösa små vilddjur. Så det var en mycket givande kväll - vädret var underbart. Tippen låg i dimma när vi kom dit men klarnade efter en timma eller så, då var det lika ofattbart vackert som det alltid är. Jag avgudar småbåtshamnen där nere, den ser ut att vara tagen från ett vykort. Jag kan bara inte se mig mätt på det.